Solen värmer, men inte mig...

Fattar inte varför det inte släpper...
Varför släpper inte mörkret mig? Jag har jättemånga saker att vara glad för idag,
men jag är... nog livrädd. Ja, det måste vara den bästa förklaringen på vad det är som stör mig.
Jag har hämtat nycklarna till boendet jag ska ha i Umeå ett par månader framöver!
Det borde kännas helt underbart, men jag vill helst bara gå och spy.
Jag är så rädd att ska strula till sig, att något kommer att gå fel så att jag inte kommer att
kunna bo kvar eller att jag alltmänt kommer att få det svårt att ha råd med att bo där.
Det handlar om rätt mycket pengar på ett CSN lån och jag väntar på beskedet om CSN ska be mig betala något återkrav från 2009 där jag kan ha tjänat för mycket pengar. Minns inte ens hur det ligger till längre, inget tjänade jag ju innan eller efter så pengarna är ju slut vilket som.
Halvt panikslagen redan utan att ens veta om jag måste betala något. Vad gör jag då?
Dör jag på fläcken då?
Nu när jag äntligen har lyckats med att få något som jag har längtat så innerligt efter?
Ett eget ställe att bo på om så bara för 3 månader men det vore ju så underbart om saker och ting kunde klaffa för en gångs skull.

Men nu ska jag sluta oroa mig för ett par timmar och packa ihop lite saker, sätta mig i bilen åka mot vad som ska vara mitt hem ett tag. Le mot solen, tacka för att den är uppe och lyser för mig och oss idag här i Norrland. Det gör livet lite lättare att hantera :-)