2 februari 2015

Mina första lovikkavantar är klara!


Hjärnan försöker förstå konceptet med 5 stickor.
Lite klurigt i starten...

Vante nummer ett klar och den andra är på gång.

Hjärnsläpp nummer två, hur får man tummen på andra sidan?
            Ja ja, det löste sig till slut.

KLAR!!
I tillägg så är färgen ett beställningsjobb... Höll nästan på att få ångest under vägen ;-)

Mönster är någon blandning från den fantastiska uppfinningen Internet. Plockat lite från Järbo och lite från någon gammal artikel i DN, färgernas placering är eget hitte-på som vanligt. Stickat i Drops Eskimogarn, 100% ull med strumpstickor 5,5. Dom passar i alla fall och nya ägaren är glad!









25 januari 2015

Inte så liten luva



Mössa virkad i Eskimogarn med virknål strl. 8.
Ska väl likna de där OS-mössorna som det vart någon hysteri om 2010...
Gjord med extra ökning i alla fall för att få en större mössa.

Ägaren som inte riktigt vill vara med på bild...

21 januari 2015

En ny utmaning

Har inhandlat lite strumpstickor i hopp om att kunna fixa ihop lite vantar, strumpor och pulsvärmare. Men det är ju alldeles för mycket för min hjärna att hålla reda på så många stickor på samma gång! De glider mest omkring och frågan är om detta projekt någonsin blir klart.

Eventuellt ska detta bli ett par vantar i slutändan.
Kanske får jag sticka ett par i tjockare garn först får att få lite koll på processen, för detta känns helt fantastiskt krångligt.

19 januari 2015

Försöker lära mig att rita

Det är klurigt att lära sig sig någonting nytt, alltid en utmaning. Försöker mig på att skissa lite i mellan varven. Det går långsamt framåt, kanske kan det bli bra till slut! De säger ju att träning ger färdighet.

Det kanske dags att börja öva på vänsterögon med. 
Jobbigt annars att bara kunna rita halva ansikten... =)



16 januari 2015

Rensning i projektpåsen

Ja, tiden flyger fram... Plötsligt har det nya projektet jag påbörjade bytts ut mot ett annat, sedan ytterligare ett annat o.s.v. Gick igen några av min påbörjade projekt idag och rensade bort det som jag insåg aldrig skulle bli färdigt.

Dessa små kreationer kommer aldrig att bli klara och är nu upprepade och tillbaka i garnsamlingen som nystan.
 
Ett av mina första projekt. Försökte virka en mössa samtidigt som den stora ullfilten jag höll på med. Använde fel garntyp (bomullsgarn) till ett jättefint mönster. Resultat? Inte bra alls, för att inte säga fult. Mönstret ska virkas i lingarn för att få en helt annan känsla och struktur. 
Detta bidde inte ens en tumme...

Ja, å denna lilla lila pryl skulle bli en virkad grytlapp i nävermönster. Försöka starta på den igen efter ett halvår = lönlöst.

Ytterligare en grytlapp, fast i någon slags stjärnmönster.
Insåg att denna kommer heller aldrig bli klar. Så samma med denna, riva upp och spara nystanet till något annat projekt.

Ett stycke mössa i tjockt Polar-garn som jag köpte och påbörjade i Tyskland.
Hade en idé om att de skulle gå att sy på fallskärmsklubbens svartvita logga på den. Det visade sig vara en dålig idé. Har ett projekt på min lista om att göra ett tjockt vitt pannband i korgstickning istället och det svarta nystanet blir det kanske aldrig något av.

Hahaha! Mera grytlappar! Detta var tänkt att bli två stycken, den andra med inverterade färger.
Får än så länge överleva i projektstadiet och ligga kvar i garnsamlingen i hopp om att de kan bli klara.

Så den korallfärgade diskhandduken... Fantastisk färg, men akrylgarn. Det kommer ju aldrig att gå att torka något med denna. Men är för sentimental för att dra upp den just nu. Den åker nog tillbaka till nyst-stadiet framöver. Kanske använde garnet till en man på en hysterisk enhörning istället?
Det vill säga om jag tar tag i det amigurumiprojektet som en gång stod på min lista.


Så det blir inte alltid som man har tänkt sig. Men var gör det egentligen? 



5 januari 2015

Om man inte kan sticka...

...så får man lära sig! Varför inte göra som med virkningen? Börja med ett alldeles för stort projekt, så att det nästan känns helt omöjligt att bli klar! Mönstret är något eget hitte-på igen, men slutresultatet blev ett stickat fodral till en 60x60 cm kudde.



Trodde att jag skulle ge upp efter den en sidan, men det gick sakta framåt.

FÄRDIG! Ena sidan...

Å den andra...

Totalt godkänd av den nya ägaren och hunden med :-)